Bakom kulisserna 2022: Allsvenskan

Oscar Uddenäs vann SM-guld på sitt första försök och lagkamraten Alexander Jeremejeff vann skytteligan precis framför näsan på en till synes pånyttfödd Marcus Antonsson. Häng med när Victor Lundmark återberättar ett händelserikt 2022 – i tre delar. Först ut: Allsvenskan.

Året är 1993 och den duttpennefärgade maskotbjörnen Bingoberra har precis träffat en tjej. Hela Sverige spelar Bingolotto och när någon för första gången ska krönas till ”årets göteborgare” faller valet självklart på den populäre – och omåttligt göteborgske – programledaren Leif ”Loket” Olsson.

Samma höst kommer Alexander Jeremejeff till världen. De här händelserna hade inget samband då, men har det på sätt och vis idag. Vi ska återkomma till den saken. Den här berättelsen tar avstamp långt senare, i den allsvenska försäsongen 2022. Samme Jeremejeff har vuxit upp och blivit en etablerad fotbollsspelare på elitnivå.

Efter en period med spel i Tyskland och Nederländerna laddar han upp för sin andra raka säsong med BK Häcken, men anfallaren dras med skadeproblem och får se merparten av lagets matcher från sidan.

Lagom till genrepet börjar han dock bli redo för spel igen och det är ungefär här Jeremejeff blir uppringd av en gammal bekant. Flerfaldigt landslagsmeriterade Behrang Safari spelade under ett par år tillsammans med Alexander i Malmö FF.

– Vi har hörts av ibland. Jag gillar honom väldigt som person, säger Alexander Jeremejeff om den gamle ytterbacken innan han fortsätter:

– Han ringde mig för att kolla läget. Vi tjôta lite. Jag var skadad och han undrade liksom vad som hände, varför jag inte var med någonting på försäsongen. Ville höra lite tankar om säsongen som gått. Bara sådant allmänt snack. Bland mycket annat pratade vi om det här med att koppla på när det är match och träning, och att stänga av när det inte är det. Men just det träffade mig väldigt bra under den perioden.

Alexander bestämde sig strax därefter för att skriva på för Full Potential Agency.

– Vi pratade om lite fokuspunkter. Vad man ska tänka på. Lite taktiskt och så. Det var väl just det här snacket med honom som gjorde att jag kände en övertygelse kring vad själva agenturen vill göra och vill stå för, berättar Alexander.

Han fortsatte att förbereda sig för den allsvenska premiären, nu som FPA-spelare. Men Alexander Jeremejeff var inte ensam om den titeln i sitt sammanhang. Han behövde inte vända blicken längre än till sin närmaste fotbollsplan för att hitta en till.

Skåningen Oscar Uddenäs hade efter en tuff sejour som ungdomsproffs i Italien gjort en smärre kometkarriär i samband med att IFK Värnamo klättrade genom seriesystemet. Inför 2022 skulle han ta nästa steg och hade därför plockats upp av BK Häcken.

– På försäsongen såg man glimtar av den enorma potential som finns där. Jag såg ju alla matcher från sidan och man såg att det fanns något stort där, men i just AIK-matchen tog han ju fram någonting som jag inte hade sett tidigare, säger Jeremejeff om sin nye FPA-kollega.

Bravida arena på Hisingen, den 2 april, tio minuter och två sekunder in i den allsvenska premiärmatchen mellan Häcken och AIK. Solnalagets Erick Otieno har precis slängt ut sitt vänsterben för att stoppa en överstegsfintande Oscar Uddenäs. Grönfärgat plastgräs viner runt den unge skåningens huvud när han faller till marken.

– Kanske 30 sekunder innan det händer springer jag runt och tänker, typ, ”jag har ju inte rört bollen ännu”, minns Uddenäs.

Det enda domare Ekberg kan göra är att peka på straffpunkten. Alexander Jeremejeff lägger bollen till rätta, tar sats och placerar sedan in 1-0 vid Kristoffer Nordfeldts högra stolpe. En utmärkt start på säsongen för Häcken, men bättre ska det bli.

Det hinner bara gå ytterligare några minuter innan Jeremejeff nickat in en retur efter en hörna och i den 61:a minuten fullbordar han sitt hattrick genom att utnyttja ett försvarsmisstag.

Däremellan har Jeremejeff spelat fram den då 19-årige Oscar Uddenäs till sitt första allsvenska mål i sin första allsvenska match.

– Han manglade väl nästan seriens bästa vänsterback så att han blev utbytt i paus. Jag tror inte att man kan ha en bättre allsvensk debut än så, säger Jeremejeff med ett skratt.

Några veckor senare, i en annan ände av tabellen, ska IFK Värnamo ta emot Degerfors IF. Marcus Antonsson ska snart fylla 31 och efter några motiga år som utlånad från Malmö FF har den meriterade anfallaren skrivit på ett ettårskontrakt med nykomlingen från Småland.

– Där och då var han kanske en spelare som i andras ögon var på väg neråt, medan vi såg en spelare med extremt stor hunger och som inte var i närheten av slutet på karriären. Det gällde bara att vända trenden, berättar Markus Rosenberg som var Antonssons bollplank i övergången till Värnamo.

– Så blev det ju utåt sett och det var väl egentligen vad man hade förväntat sig när övergången skulle presenteras, alltså att det skulle tas emot på det viset. Men precis som ”Mackan” sa var vårt mål med den här övergången absolut inte att jag skulle slå mig till ro och ha nära hem. Vi gjorde en analys och landade i att Värnamo skulle passa mig väldigt bra, sättet de ville spela på. Att jag skulle kunna komma till många lägen och göra målen för dem. Med facit i hand blev det pusslet vi la väldigt rätt, säger Marcus Antonsson.

Säsongsinledningen blev dock knappast någon smekmånad för Värnamo. Förlust borta mot Simon Therns IFK Göteborg i premiären, nollade första matchen hemma på Finnvedsvallen, överkörda mot Elfsborg i den tredje omgången och sedan, visserligen, 0-0 mot regerande mästarna från Malmö.

Noll mål för Antonsson, men inga tecken på oro. Markus Rosenberg förklarar:

– Det vi jobbar med är egentligen att man ska hitta ytorna och då är det spelarna runtomkring anfallaren som ska hitta bollarna till honom. Man ska liksom inte söka boll, man ska söka yta i stället. Det tar alltid lite tid i början när du kommer till en ny miljö. Spelaren ska själv lära känna sin omgivning men framför allt ska omgivningen lära känna dig. Som anfallare brukar det alltid ta lite längre tid, det är därför man kanske inte dundrar in mål precis i början. När det sedan väl blev ett mål kände man ju i varje match att han hade sina chanser och det är egentligen det som är grunden för en anfallare. Att man har chanser, att man är där.

För mot ett Degerfors i total gungning fanns det inget som kunde stoppa Marcus Antonsson. I början av den andra halvleken kastade han sig fram på ett inspel från vänsterkanten. Han närmast glidtacklade in 2-0 och plötsligt insåg Marcus Antonsson att han inte bara varit hungrig. Han hade varit fullständigt utsvulten.

– När du väl har gjort några mål så kommer det liksom… det är de första som är svåra, de andra kommer nästan per automatik. Jag tror nog alla som såg matcherna med Värnamo visste att om han får en chans blir det mål, säger Markus Rosenberg.

Säsongen rullade på och både Antonsson och Jeremejeff ägnade sig åt att ösa in mål i den högsta serien. Antonsson i ett Värnamo som allt som oftast guppade tryggt över ytan, Jeremejeff i ett Häcken som gick för guld.

– Det var en period där jag nästan kände mig ostoppbar. Sedan var vi ett bra lag också, så vi kom till många lägen och spelade bra fotboll, säger Alexander Jeremejeff.

Oscar Uddenäs fyller i:

– Det var ju helt sinnessjukt. Första träningarna jag gjorde tillsammans med honom såg jag vilka jävla bra avslut han hade. Det handlade väl mer bara om att han skulle få lägen så blev det mål. Det var helt sjukt där ett tag under sommaren. Då gjorde han ju hur många mål som helst.

Även Marcus Antonsson imponerades av Jeremejeffs insatser.

– Om man tar hans vår så var den ju helt otrolig. Där känns det som att han bar Häcken på sina axlar. Han avgjorde. Han var inne i det där flowet. Jag satt och kollade på några matcher och det kändes livsfarligt varenda gång bollen kom in i boxen för man visste att när han är där inne och han är i den formen så ramlar allt ner på fötterna liksom, säger Marcus.

För Antonssons egen del hittade han en extra växel precis före sommaruppehållet. Han hade först gjort två mål när Värnamo krossade Helsingborg på bortaplan. Sedan väntade Hammarby på hemmaplan.

– Vi vann med 1-0 och jag gjorde ett så jävla snyggt mål. Tekniskt sett sjukt svårt, men det såg väldigt enkelt ut och det kändes väldigt enkelt där och då. Den typen av mål ger ju ett jäkla självförtroende.

Senare på sommaren, när Allsvenskan dragit i gång igen, stod Hammarby ännu en gång för motståndet. Ännu en gång lyckades Antonsson avgöra. Nu satte han två mål.

– Efter det kändes det verkligen att, ja, nu är det bara att gasa.

Han började knappa in mer och mer på FPA-kamraten Jeremejeff i skytteligans topp. Hade jakten på honom som en extra sporre. Ett hattrick mot Helsingborg i september gjorde att avståndet krympte ytterligare.

– Han har ju blivit hyllad, välförtjänt. Sedan tycker jag inte att Värnamo är ett sådant lag man tror att Värnamo ska vara. Antonsson hamnade nästan i samma roll som jag hade i Häcken. Nian ska göra målen och är bollen i eller runt straffområdet ska den fram till forwarden. Det tog han vara på på ett overkligt imponerande sätt, säger Alexander Jeremejeff.

Antonsson kom nära Jermejeff men nådde inte riktigt hela vägen. Till slut skilde endast två fullträffar de båda anfallarna åt. Totalt hade de satt 42 bollar under säsongen. Strävan efter att vinna skytteligan var förstås stor, men när allt kommer omkring var det inte det viktigaste för någon av dem.

– I ärlighetens namn, hade jag gått till Värnamo nu och haft det tufft, att målen inte hade kommit, då tror jag att… då hade det varit rätt svårt att hitta ett nästa steg som gått i linje med hur jag ser mig själv som spelare. Jag vet hur bra jag är och jag vet vilken nivå jag håller, men det är klart att efter två tunga säsonger så blir det direkt att… det blir det här negativa snacket liksom, att man är slut och så vidare. Det stora är att om man jämför de två tidigare säsongerna med den här säsongen så har jag ju verkligen, verkligen hittat glädjen i fotbollen igen. Känner igen mig själv i alla lägen på planen. Fotboll är ändå det roligaste man vet, men de tidigare säsongerna har det inte riktigt varit det, säger Marcus Antonsson.

– Min så kallade ”succésäsong” nu, den är ju frukten av ett långsiktigt arbete. Det började egentligen med Petter Andersson, typ 2020. De mentala bitarna. Jag hade det tufft och tvivlade väldigt mycket på mig själv, kände att jag gick ifrån mina styrkor. Jag var inte mig själv på planen. Sedan fick jag ordning på det och så tips från ”Mackan” (Rosenberg) och den här tighta kontakten och förtroendet jag känner för Full Potential Agency och alla inblandade där. Det är det som lagt grunden för den här säsongen. Verkligen. Hela sättet som man vill jobba på som agentur både tror och tycker jag är helt rätt. Som det ser ut i fotbollsvärlden idag är det här lite unikt.

För Jeremejeffs del var skytteligatiteln en bonus, men det var en annan titel som slog högre. SM-guldet. Svensk mästare hade han blivit förut, i Malmö, men då medförde det mer än något annat en känsla av lättnad, berättar han. Att vinna serien med Häcken var något annat.

– Jag vet inte om jag någonsin kommer kunna… förstå. Alltså, ta in det kan man göra, men att förstå det, med tanke på klubbens storlek och så. Det har hunnit sätta sig men jag kommer nog aldrig riktigt smälta det. Det är historiskt av en anledning.

Den lika guldkantade Oscar Uddenäs delar Jeremejeffs känsla av förvirring.

– Det var ju helt sjukt. Jag har svårt att fatta det och det tog väl ett tag innan det sjönk in. Det är så mycket som hänt. Först vann jag Superettan, sedan vann jag Allsvenskan året efter och så står man där och fattar ingenting egentligen.

Alexander Jeremejeff skulle sedan få en ännu mer osannolik avslutning på en redan osannolik säsong. Ytterligare en titel. Det hade gått nästan tre decennier sedan den där hösten han föddes och Leif ”Loket” Olsson blev den förste som fick titulera sig ”årets göteborgare”. I december konstaterades följande:

”Som förening har BK Häcken många ben att stå på. Genom ungdomsfotboll, damlag, Football Friday, Gothia Cup, samhällsengagemang och genuin vi-känsla hittar klubben vägen framåt. Men laget som gör flest mål vinner och 2022 års viktigaste ben sitter på Alexander Jeremejeff. Han har en avgörande roll i att det allsvenska guldet hamnade på Hisingen, bidrar stort till Göteborgs rykte som fotbollsstad och är en värdig Årets Göteborgare 2022.”

– Det är svårt att ta in. När man ser namnen på vilka som vunnit tidigare och själv ska sättas i samma sammanhang. Det kommer jag nog aldrig förstå, men… ja, nej, det vete fan. ”Årets göteborgare”.

Han smakar på orden. Årets göteborgare.

– Den titeln har man ju livet ut så det kan jag berätta om för eventuella barnbarn.

I nästa del av “Bakom kulisserna - del 2” Utlandsäventyren med Anel Ahmedhodzic och Jesper Karlström.

Det hände också för spelare inom Full Potential Agency inom den inhemska fotbollen 2022:

Erdal Rakip var med och bröt Malmös evighetslånga cupförbannelse när han vann cupfinalen mot Hammarby på Tele 2. Han inkasserade därmed sin 7:e stora titel med Malmö FF.

Den talangfulle ghananen Frank Junior Adjei flyttar till Sverige och får kontrakt med Värnamo

Fredrik Hammar skrev kontrakt med Hammarby och gjorde en stabil säsong för HTFF

Noah Persson fick ett rejält genombrott i Mjällby vilket resulterade i landslagsuttagningar i både U21 och till den kommande januariturnén

Laorent Sabani flyttar till IFK Norrköping under sommarfönstret och gör två mål i säsongsavslutningen mot svenska mästarna BK Häcken

Nahom Girmai Netabay är med och bidrar otroligt i det Kalmar FF som lyckas utmana om Europaplatser hela vägen in på slutet av säsongen

Melker Widell och Hugo Bolin startar för Ettan Södra-laget i all star-matchen Morgondagens stjärnor